Slättbygden här söder om Malmö har gamla anor. Här bodde människor, som brukade

          jorden redan på stenåldern. Byarna, som bildats här, indelades på 1200-talet i socknar

          med långsträckt utbredning i öst-västlig riktning, från stranden cirka sju km in i landet.  

          Från slutet av detta århundrade dyker de flesta by- och sockennamnen upp i skrift, men

          har troligen funnits långt tidigare.

          Tyelsse är den f n äldsta belagda stavningen på Tygelsjö från 1393. Namnet kan tolkas

           ur sammansättningen tye, tuvig mark och lösa, ängsmark: alltså byn vid den tuviga ängen.

          Just den tuviga ängen runt bäcken och med sin damm, ”prästavanningen”, mitt i byn har

          alltid varit ett markant och ovärderligt inslag i bybilden.

          Byns gårdar låg före enskiftet 1804-05 i nummerordning norr och söder om ängen med

          gård nr 1 längst i nordost och väderkvarnen, nr 40 (Thyelse weddermölle, belagd 1617)

          längst i sydost    (önskas stor bild "klicka" på resp. bild) 

          Vid enskiftet bestod byn av ett tjugotal gårdar och ungefär lika många gatehus.

          Gård nr 41 bröt mot nummerordningen. Det var prästgården, som låg i kyrkbacken

          nedanför kyrkan på toppen av backen     ,  

          Gården brann ett antal gånger under århundradernas lopp, sista gången 1920. Endast

          boningslängan byggdes då upp igen som bostad åt kyrkoherden.            

          Jordbruksmarken, som hörde till, var sedan mitten av 1800-talet utarrenderad till

          bönder eller brukare i byn. 1929 byggdes ett prästlöneboställe upp norr om kyrkan till

          den nye arrendatorn. På den då tillhörande jorden är idag bostadsområden uppbyggda.

          Endast boningslängan finns kvar.

          Gård nr 17 var Militiebostället, uttaget som ”Corporalsboställe” inom det nya indelnings-

          verket i slutet av 1600-talet. Bostället flyttades ut sydväst om själva byn under senare

          delen av 1800-talet. Men en länga fick ligga kvar på den gamla gårdsplatsen. Den ligger

          där än idag.

         Tygelsjö socken utgjordes fordom förutom av byn också av ett säteri, en adelsgård, Pile,

          i sydvästra delen av socknen.

         Suerkis pille också benämnt Swerkespyle (Sverkers Pile) är belagt 1484. Några år där-

         efter kallas det Pülegaarden.

         Under inbördeskriget i Danmark på 1520-talet, den s k Grevefejden, lät Malmö borgerskap

         bränna ner alla adelsgårdar i stadens omgivning, troligen då också Pile.

         Sagan förtäljer att där stått en med vallar och gravar befäst borggård, och ända in på

         1800-talet kunde man se spår efter dess vallar.

         Vid tiden för Skånes övergång till Sverige 1658 omnämndes en herr Ulfstand som ägare.

         Efter freden i  Roskilde övergick ägarskapet till Börringe Kloster..

         Flera hemman inom Tygelsjö, Klagstorps och angränsande socknar hörde under Pile och

         gjorde hoveri till detta ställe.

         Pile, som utgjorde två mantal, enskiftades 1813-14.

         Ett av de största fynden i Norden från övergångstiden mellan stenåldern och bronsåldern,

         c:a 2000 år f Kr, gjordes här 1864 av en bonde, som plöjde sin åker, då plogen plötsligt

         stötte på ”något som skramlade”. Fyndet utgörs bl a av yxor, dolkar, ringar samt tackor av

         brons. Bronstackorna samt den speciella orneringen av yxorna med tättställda ränder

         (Pileyxor), som inte hittats någon annanstans, tyder på att här har funnits det första kända   

         bronsgjuteriet i vår provins

         Föremålen finns bevarade på Historiska museet i Stockholm ( Pilefyndet) och kan beskådas

         via nätet.                     

                                                            Pilefyndet 1;14;1997 Historiska Museet