Slättbygden här söder om Malmö har gamla anor. Här bodde människor, som brukade
jorden redan på stenåldern. Byarna, som bildats här, indelades på 1200-talet i socknar
med långsträckt utbredning i öst-västlig riktning, från stranden cirka sju km in i landet.
Från slutet av detta århundrade dyker de flesta by- och sockennamnen upp i skrift, men
har troligen funnits långt tidigare.
Tyelsse är den f n äldsta belagda stavningen på Tygelsjö från 1393. Namnet kan tolkas
ur sammansättningen tye, tuvig mark och lösa, ängsmark: alltså byn vid den tuviga ängen.
Just den tuviga ängen runt bäcken och med sin damm, ”prästavanningen”, mitt i byn har
alltid varit ett markant och ovärderligt inslag i bybilden.
Byns gårdar låg före enskiftet 1804-05 i nummerordning norr och söder om ängen med
gård nr 1 längst i nordost och väderkvarnen, nr 40 (Thyelse weddermölle, belagd 1617)
längst i sydost (önskas stor bild "klicka" på resp. bild)
Vid enskiftet bestod byn av ett tjugotal gårdar och ungefär lika många gatehus.
Gård nr 41 bröt mot nummerordningen. Det var prästgården, som låg i kyrkbacken
nedanför kyrkan på toppen av backen ,
Gården brann ett antal gånger under århundradernas lopp, sista gången 1920. Endast
boningslängan byggdes då upp igen som bostad åt kyrkoherden.
Jordbruksmarken, som hörde till, var sedan mitten av 1800-talet utarrenderad till
bönder eller brukare i byn. 1929 byggdes ett prästlöneboställe upp norr om kyrkan till
den nye arrendatorn. På den då tillhörande jorden är idag bostadsområden uppbyggda.
Endast boningslängan finns kvar.
Gård nr 17 var Militiebostället, uttaget som ”Corporalsboställe” inom det nya indelnings-
verket i slutet av 1600-talet. Bostället flyttades ut sydväst om själva byn under senare
delen av 1800-talet. Men en länga fick ligga kvar på den gamla gårdsplatsen. Den ligger
där än idag.
Tygelsjö socken utgjordes fordom förutom av byn också av ett säteri, en adelsgård, Pile,
i sydvästra delen av socknen.
Suerkis pille också benämnt Swerkespyle (Sverkers Pile) är belagt 1484. Några år där-
efter kallas det Pülegaarden.
Under inbördeskriget i Danmark på 1520-talet, den s k Grevefejden, lät Malmö borgerskap
bränna ner alla adelsgårdar i stadens omgivning, troligen då också Pile.
Sagan förtäljer att där stått en med vallar och gravar befäst borggård, och ända in på
1800-talet kunde man se spår efter dess vallar.
Vid tiden för Skånes övergång till Sverige 1658 omnämndes en herr Ulfstand som ägare.
Efter freden i Roskilde övergick ägarskapet till Börringe Kloster..
Flera hemman inom Tygelsjö, Klagstorps och angränsande socknar hörde under Pile och
gjorde hoveri till detta ställe.
Pile, som utgjorde två mantal, enskiftades 1813-14.
Ett av de största fynden i Norden från övergångstiden mellan stenåldern och bronsåldern,
c:a 2000 år f Kr, gjordes här 1864 av en bonde, som plöjde sin åker, då plogen plötsligt
stötte på ”något som skramlade”. Fyndet utgörs bl a av yxor, dolkar, ringar samt tackor av
brons. Bronstackorna samt den speciella orneringen av yxorna med tättställda ränder
(Pileyxor), som inte hittats någon annanstans, tyder på att här har funnits det första kända
bronsgjuteriet i vår provins
Föremålen finns bevarade på Historiska museet i Stockholm ( Pilefyndet) och kan beskådas
via nätet.
Pilefyndet 1;14;1997 Historiska Museet
|